I vores dansk-svenske samarbejde, Land4Climate,er målet at sætte skub under udtagningen af lavbundjorder. Et emne, derstår højt på den miljøpolitiske dagsorden på begge sider af Øresund. Vi kan lære meget af hinanden – og første skridt er at lære hinanden bedre at kende. Derfor har vi lavet en Q&A med vores svensk koordinerende partner, Mattis Vindelman, fra Vattenriket i Kristianstad Kommun.
af Katrine Vollesen
Erfaringsudveksling og videndeling er en af grebene, vi benytter til at sætte skub til under udtagningen af lavbundsjorder. Mattis Vindelman giver os her et indblik i, hvad status er i Sverige og hvad de håber at få ud af projektet Land4Climate.
… og svaret er Våtmarker.
Hvor sker der i Sverige i forhold til udtagning af lavbundsjorder?
I Sverige finns ett stort intresse för återvätning av våtmarker, som vi säger på svenska. Cirka 20 procent av Sveriges växthusgasutsläpp sker från dränerade våtmarker, och möjligheten att minska dessa utsläpp uppmärksammas från aktivister, politiker och media. Men vi har bara arbetat med dessa åtgärder i några år och vi har mycket kvar att göra och att lära oss.
Hvad er kendetegnende for Sverige på denne dagsorden?
Tidigare har vi främst haft fokus på att gynna biologisk mångfald och att minska mängden näringsämnen i vattnet, det har vi ganska goda kunskaper om. För att minska växthusgasutsläpp har vi främst gjort åtgärder i skogen, i Sverige finns stora arealer skogsmark på dränerad torvjord.
Hvis du kigger to år frem i tiden, hvor håber du så projektet er?
Jag hoppas att projektet har gett upphov till flera goda exempel på projekt som kan inspirera andra. Jag hoppas också att vi har fått mer kunskap om hur vi kan minska växthusgasutsläpp från dessa jordar och hur de åtgärderna samtidigt påverkar biologisk mångfald och vattenkvalitet. Slutligen förväntar jag mig även att vi har gjort ett par misstag som vi kan lära oss av, så slipper andra göra samma misstag i framtiden!
FAKTA
Nye værktøjer, mere vidensdeling og et multifunktionelt fokus på arealer. Alt det – og mere til – bliver fokus i projektet Land4Climate. En ny fælles indsats, der vil sætte skub under udtagning af lavbundsjorder.
Partnere Projektets partnerkreds består af Falkenbergs kommun, Lunds kommun, Kristianstads kommun, Hässleholms kommun, Osby kommun, Guldborgsund Kommune, Lolland Kommune, Roskilde Kommune, Faxe Kommune, Lejre Kommune, Skogsstyrelsen, Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd, SLU -, Sveriges lantbruksuniversitet, Københavns Universitet – University of Copenhagen, HOFOR & Klimaskovfonden.
Støtte Projektet er finansieret af Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak og Region Sjælland.
Projektperiode Projektperioden løber fra august 2024 til august 2027.
Sundhedssektorens enorme forbrug af engangsprodukter var i fokus, da vi i november samlede hele værdikæden til en dag, hvor vi dykkede ned i løsninger, udfordringer og fremtidige s...
Med 24 højbede, hvor halvdelen indeholder en blanding af biokul, grus og muldjord, mens de øvrige fungerer som kontrolbede uden biokul, vil Vallensbæk Kommune teste potentialet ved...
Vandspild kan være både svært at opdage og en stor økonomisk byrde for kommunerne, men med hjælp fra datadrevne indsigter kan problemerne opdages hurtigt og billigt. Dette er kerne...
Hvordan siger man lavbundsjorder på svensk?
Hvordan siger man lavbundsjorder på svensk?
I vores dansk-svenske samarbejde, Land4Climate, er målet at sætte skub under udtagningen af lavbundjorder. Et emne, der står højt på den miljøpolitiske dagsorden på begge sider af Øresund. Vi kan lære meget af hinanden – og første skridt er at lære hinanden bedre at kende. Derfor har vi lavet en Q&A med vores svensk koordinerende partner, Mattis Vindelman, fra Vattenriket i Kristianstad Kommun.
af Katrine Vollesen
Erfaringsudveksling og videndeling er en af grebene, vi benytter til at sætte skub til under udtagningen af lavbundsjorder. Mattis Vindelman giver os her et indblik i, hvad status er i Sverige og hvad de håber at få ud af projektet Land4Climate.
… og svaret er Våtmarker.
Hvor sker der i Sverige i forhold til udtagning af lavbundsjorder?
I Sverige finns ett stort intresse för återvätning av våtmarker, som vi säger på svenska. Cirka 20 procent av Sveriges växthusgasutsläpp sker från dränerade våtmarker, och möjligheten att minska dessa utsläpp uppmärksammas från aktivister, politiker och media. Men vi har bara arbetat med dessa åtgärder i några år och vi har mycket kvar att göra och att lära oss.
Hvad er kendetegnende for Sverige på denne dagsorden?
Tidigare har vi främst haft fokus på att gynna biologisk mångfald och att minska mängden näringsämnen i vattnet, det har vi ganska goda kunskaper om. För att minska växthusgasutsläpp har vi främst gjort åtgärder i skogen, i Sverige finns stora arealer skogsmark på dränerad torvjord.
Hvis du kigger to år frem i tiden, hvor håber du så projektet er?
Jag hoppas att projektet har gett upphov till flera goda exempel på projekt som kan inspirera andra. Jag hoppas också att vi har fått mer kunskap om hur vi kan minska växthusgasutsläpp från dessa jordar och hur de åtgärderna samtidigt påverkar biologisk mångfald och vattenkvalitet. Slutligen förväntar jag mig även att vi har gjort ett par misstag som vi kan lära oss av, så slipper andra göra samma misstag i framtiden!
FAKTA
Nye værktøjer, mere vidensdeling og et multifunktionelt fokus på arealer. Alt det – og mere til – bliver fokus i projektet Land4Climate. En ny fælles indsats, der vil sætte skub under udtagning af lavbundsjorder.
Partnere
Projektets partnerkreds består af Falkenbergs kommun, Lunds kommun, Kristianstads kommun, Hässleholms kommun, Osby kommun, Guldborgsund Kommune, Lolland Kommune, Roskilde Kommune, Faxe Kommune, Lejre Kommune, Skogsstyrelsen, Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd, SLU -, Sveriges lantbruksuniversitet, Københavns Universitet – University of Copenhagen, HOFOR & Klimaskovfonden.
Støtte
Projektet er finansieret af Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak og Region Sjælland.
Projektperiode
Projektperioden løber fra august 2024 til august 2027.
Næste skridt for Fremtidens Cirkulære Sundhedssektor
Sundhedssektorens enorme forbrug af engangsprodukter var i fokus, da vi i november samlede hele værdikæden til en dag, hvor vi dykkede ned i løsninger, udfordringer og fremtidige s...
Kan biokul binde CO2 i højbede?
Med 24 højbede, hvor halvdelen indeholder en blanding af biokul, grus og muldjord, mens de øvrige fungerer som kontrolbede uden biokul, vil Vallensbæk Kommune teste potentialet ved...
Datadrevet indsigt stopper dyre vandspild i kommuner
Vandspild kan være både svært at opdage og en stor økonomisk byrde for kommunerne, men med hjælp fra datadrevne indsigter kan problemerne opdages hurtigt og billigt. Dette er kerne...